SÖDERTÄLJEPARTIETS POLITISKAPROGRAM

  

Södertäljepartiet – kort bakgrund

 Initiativet till Södertäljepartiet är taget av svenskar med invandrarbakgrund i samverkan med etniska svenskar. Vi är ett demokratiskt lokalt parti och vi välkomnar alla som delar partiets värderingar – oavsett etnisk tillhörighet, religiös övertygelse eller social bakgrund.

 Partiet föddes ur både frustration och övertygelse. Frustrationen gäller integrationsproblem, kulturkrockar, social oro och ökad kriminalitet i Södertälje. Övertygelsen gäller hoppet om en positiv förändring och tron på varje människas inneboende värde. Vi vill vara ett parti där alla kommuninvånarna arbetar tillsammans för att hitta kreativa och positiva lösningar på de problem vi ser i Södertälje.

 

Situationen i Södertälje

 Man får nästa dagligen negativ information via massmedia om olika problem i Södertälje kommun som till exempel följande:

-          Nedläggning av välfungerande för- och grundskolor samt fritidsgårdar i invandrartäta områden

-          Bottenbetyg för skolan Många elever som går ut skolan utan fullständiga betyg eller som inte når fastställda mål

-          Skolverkets kritik angående brister i specialundervisning för de elever som behöver skärskilt stöd och modersmålsundervisning.

-          Elever som stängs av från skolan

-          Olämplig arbetsmiljö i förskolan

-          Lärarnas och skolledarnas arbetsbelastning

-          Personer med särskilda behov får inte den service och vård de har rätt till (till exempel barn/ungdomar, äldre, funktionshindrade och elever med traumatiska problem)

-          Södertälje toppar arbetslöshetsstatistiken

-          Brist på bostäder och trångboddhet

-          Missnöje bland företagare

-          Larm om brister i skolhälsovården

-          Allt för stora förskolegrupper och skolklasser

-          Våld bland barn och ungdomar

-          Kommuninvånarnas minskande förtroende för politiker

-          Brist på samverkan mellan kommunpolitiker och kommunens invånare

-          Flera anmälningar om barn som far illa

  

Varför ett nytt politiskt parti?

 Södertäljepartiet har ett stort kontaktnät med många människor i kommunen. Vi är övertygade att Södertäljepartiets politiska grundidéer återspeglar en stor del av kommuninvånarnas förväntningar.

 SP anser kort och gott att Södertälje behöver en djupgående förändring. Därför vill SP vara med för att förbättra den negativa situationen som många kommuninvånare upplever dagligen. Och SP tror att ett parti som i sig självt förkroppsligar en ny enhet mellan olika folkgrupper kan göra en mycket positiv skillnad. SP vill motverka, våldet, rasism, främlingsfientlighet, utanförskap och isolering. SP vill aktivt verka för en kommun där alla invånare känner sig respekterade och trygga samt delaktiga i den demokratiska utvecklingsprocessen.

 SP ambition vid kommande kommunalval är, att få tillräcklig med stöd så att vi kan få fram en ny typ av kommunstyre som driver en mer verklighetsförankrad politik. SP tillhör inte ett visst politiskt block varför SP är öppna för att samregera med alla demokratiska partier.

  

Värderingar

 Det för SP förmodligen även för många svenskar, viktigaste frågan är att man ska kunna få ha sin demokratiska framtids tro. Den bygger på en tusenårig kristen värdegrund men förändras naturligtvis ständigt med svenska samhällets förändring. Moral och etik är dock bestående värden som SP ska vara rädda om. SP står för Dessa värderingar som utgör grunden för de demokratiska fri- och rättigheterna och för den västerländska och svenska kulturen,

utan positionera oss på den ekonomiska höger-vänster-skalan. Samtidigt vill SP vara ett mångkulturellt parti som återspeglar det mångkulturella samhälle Sverige har blivit.

 Södertäljepartiets värderingar kan sammanfattas på följande sätt:

  • Alla människors lika värde
  • Individens frihet och integritet
  • Jämställdhet mellan kvinnor och män
  • En god mångkulturalism
  • Solidaritet med svaga och utsatta
  • Familjens och äktenskapets goda roll för individ och samhälle
  • En stark betoning på etik och moral som grund för ett mångkulturellt samhälle

Som tumregel tror SP att den så kallade ”Gyllene Regeln” fångar sin grundvärdering:

 ”Behandla din nästa som du själv vill bli behandlad”.

  

Människovärdet

 En av partiets bärande idéer är tron på varje människas inneboende värde. Varje människa är värd respekt och omsorg oavsett ålder, kön, etnicitet, hudfärg, handikapp, religiös tro, social bakgrund, kulturell tillhörighet, politisk övertygelse eller livsstil. Respekten för varje människas värde vill

 SP tillämpa i dagen samhälle, i synnerhet inom de områden där människovärdet kränks eller där social oro präglar människors vardag.

Människovärdet är själva grunden för

 SP:s politik. Det återspeglas i

SP:s syn på vården, integration, skolpolitik, äldreomsorgen, förskolan m.m.

  Trots att Sverige på många sätt är ett bra land sker det grova kränkningar av människovärdet:

 

-          Skolelever måste få en god skolmiljö. Nolltolerans mot kriminalitet, mobbing och vandalism i skolan bör vara vägledande för kommunens initiativ för att råda bot på problemen i skolan.

-          Väl fungerande och trygga, äldreomsorg, förskole- och skolverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet

-          Nolltolerans mot brott. Människovärdet innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Inte bara rättsväsendet utan hela kulturen måste sätta gränser mot de som kränker människovärdet genom våld och kriminalitet. Även Ideella föreningar, kyrkor, föräldraföreningar m.m. måste engageras i kampen mot kriminalitet.

  

Jämställdhet mellan kvinnor och män

 Sverige är ett av världens mest jämställda länder när det gäller relationen mellan kvinnor och män. Jämställdhet innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det innebär att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling.

 Samtidigt ser vi inte att jämställdhet innebär att skillnaderna mellan män och kvinnor ska suddas ut. Vi ser de biologiska och psykologiska skillnaderna som något gott. Men en traditionell förståelse av dessa skillnader får inte kränka individens integritet. Det sker t.ex. när ungdomar utsätts för press att gifta sig med någon de knappt ens känner. Ingen ska känna sig tvingad att gifta sig mot sin vilja.

 Unga kvinnor ska ha samma möjlighet till utbildning som unga män. SP vill motverka de värderingar som systematiskt kväver unga kvinnors möjligheter, något som allt för ofta förkommer i vissa invandrarkulturer. SP vill också aktivt motverka kvinnlig könsstympning och andra liknande övergrepp på flickor. Vi vill aktivt motverka den så kallade ”hedersmordskultur” som framför allt finns bland vissa invandrargrupper.

  

SP vill främja ett mångkulturellt Sverige

 Sverige är på väg att bli ett mer och mer mångkulturellt samhälle. När det gäller rätten att utöva sin religion och kultur känner sig många minoritetsfolkgrupper mer hemma i Sverige än i sina ”hemländer”.  Södertäljepartiets ambition är att främja detta så att den svenska kulturens värdegrund och olika minoritetskulturer kan leva vidare sida vid sida i enlighet med den västerländska demokratin och dess grundvärderingar. ”Mångkulturalism” innebär inte att alla kulturers värderingar accepteras. En god mångkulturalism måste bygga på en stark etik där respekten för människovärdet är centralt. Kränkningar kan aldrig accepteras som en legitim del av en viss kultur.

 SP vill återuppliva och höja respekten för varandra och samhällets i grunden gemensamma värderingar. SP vill skapa en ”vi-känsla” i olika delar av samhällets för att på så sätt minska våld och sociala problem. SP vill häva utanförskap, segregering samt fragmentering i olika grupper. SP vill eliminera byråkratiska hinder och stärka de enskilda medborgarnas möjlighet att få insyn och kunna påverka kommunens arbete i allmänhet och i den politiska verksamheten i synnerhet. SP vill vara med och återskapa förtroendet för politikerna och på så sätt inspirera och motivera ungdomarnas deltagande i politik och samhällsliv.

 

Solidaritet med svaga och utsatta

 Detta är en tillämpning av människovärdet. Människovärdet kräver särskild omsorg om de allra svagaste och mest utsatta. De svagaste grupperna i dagens samhälle är de barn, ungdomar, äldre, handikappade, psykiskt eller somatiskt sjuka, flyktingar, hemlösa och missbrukare. SP vill föra en politik där de svagaste skyddas utifrån de rimliga skyldigheter man kan förvänta sig. Det innebär att barn, äldre, handikappade och psykiskt sjuka ska ges omsorg utan några krav på skyldigheter. Ungdomar, flyktingar, hemlösa och missbrukare ska få omsorg men måste samtidigt förväntas ta rimligt ansvar för sin livssituation.

  

Familjens goda roll för individ och samhälle

 SP är övertygade om att familjen är själva grunden för ett sunt och fungerande samhälle. Det offentliga samhället (stat, landsting och kommun) ska underlätta för barn i familjen.

  

En stark betoning på etik och moral som grund för ett mångkulturellt samhälle

 SP tror både på ett stort mått av individuell frihet och på ett mångkulturellt Sverige. Men för att det ska fungera måste det finnas en demokrati som grundas på starka moraliska normer och en tydlig och stark moralisk grund varpå ett sådant samhälle kan byggas och hålla ihop. Vi tror att den grunden finns bäst representerad i västerländska och Sveriges demokratiska samhällssystem.

  

Kommunalpolitik

 Södertäljepartiet startar som ett kommunalt parti i Södertälje, varför de värderingar som i första hand rör riksdags- eller landstingspolitiken inte finner någon direkt eller tydlig tillämpning i kommunalpolitiken. Därför vill SP här redovisa den kommunalpolitik SP vill föra.

  

Allmän kommunpolitik

 Olika kommuner har helt olika utmaningar och ekonomisk belastning. Detta gäller i synnerhet en kommun som Södertälje med en stor andel nysvenskar och socialt svaga samhällsklasser. Jämlikhet och rättvisa när det till exempel kvalitén på skolan och den sociala omsorgen förutsätter att alla kommuner har samma ekonomiska förutsättningar. Skolans undervisningskvalité ska inte vara beroende på kommunernas ekonomiska styrka eller svaghet. Därför kommer Södertäljepartiet att sträva efter att staten tar mer ansvar för både skolan och socialbidragssystemet. Socialbidraget bör administreras på samma sätt som andra bidragsformer som till exempel, barnbidrag och bostadsbidrag och bör förvaltas av staten via försäkringskassan.  SP menar också att staten ska ta ansvar för skolan så att ungdomar över hela landet får likvärdig utbildning oavsett kommuntillhörighet.

  SP ser också brister när det gäller kommunalpolitikens distans till många kommuninvånare. Detta gäller i synnerhet svenskar med utländsk bakgrund och socialt svaga kommuninvånare. Därför föreslår SP att ett så kallat medborgarcenter ska inrättas. Medborgarcentret består av sakkunniga och jurister som kan hjälpa enskilda medborgare med juridiska, byråkratiska och administrativa frågor och problem som uppstår i relation till kommunens verksamhet.

 Tillgänglighet, samverkan, öppenhet och demokrati ska genomsyra kommunens politiska verksamhet. Vi efterlyser en översyn av kommunens infrastruktur samt bättre belysning i parker och på gångvägar, i synnerhet i eftersatta stadsdelar.

  SP föreslår alltså följande:

 

  • Inrätta ett medborgarcenter bestående av sakkunniga/jurister som ska verka som ombud för att hjälpa enskilda medborgarna i sina ärenden inom kommunens verksamhet till exempel inom barnomsorg, skola, äldreomsorg, företagsamhet m.m. samt annan typ av juridisk hjälp. Syftet är ett center där kommuninvånarna får vägledning och hjälp med juridiska, praktiska och byråkratiska frågor i relation till myndigheterna  

 

  • Bygg, i nära anslutning till Centrum, en stor familjepark/nöjespark med möjlighet till många olika aktiviteter till exempel ett friluftbad, basketplan, grillmöjligheter, en öppen scen, café m.m.

 

  • En översyn av kommunens infrastruktur bör göras. Dåliga gator och vägar måste åtgärdas.

 

  • Bättre skötsel av kommunens gator och parker. I syfte att öka människornas säkerhet ska belysningen på parker och gångvägar förbättras.

 

  • För att höja tillgängligheten och öppenheten i kommunens politiska verksamhet skall protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och olika kommunala nämnder samt även kommunens stadsarkiv digitaliseras och läggas ute på kommunens hemsida för allmänhetens tjänst. (I enlighet med Offentlighetsprincipen formulerad i Tryckfrihetsförordningen § 2).

 

  •  SP föreslår att kommunfullmäktiges sammanträden ska bandas och läggas ut på kommunens hemsida för att kommuninvånarna ska få bättre insyn både i kommunens arbete och förtroendevaldas delaktighet i olika frågor under möten. Detta är viktigt för både delaktighet och demokrati.

  

Barnomsorg

 Barnkonventionens artikel 3 säger att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Barnkonventionen som Sverige skrivit under slår bl.a. fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter. Barnkonventionen sätter normer som gäller barns hälsa, utbildning, social trygghet, rimlig levnadsstandard, lek och fritid samt barnens rätt till sitt eget språk, kultur och identitet. De länder som anslutit sig till konventionen ska utnyttja sina tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter.

Skolverket har länge påtalat för kommunerna att barngrupperna i fritidshemmen blir allt större. Skolverket anser att regeringen bör ta nödvändiga åtgärder för att säkra kvalitén. Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken vuxit från 17,8 barn 1990 till 33,5 barn hösten 2007. Dessutom har personaltätheten sjunkit.

 Också småbarnsgrupperna i förskolan blir större och behörig personal saknas. Situationen i förskolan blir mer och mer ohållbar i allt fler avseenden. Förskoletiden är den viktigaste och känsligaste uppväxtperioden och den påverkar barnens inlärning och intellektuella utveckling. Gruppstorlekar och personaltäthet anpassas inte alltid efter de behov som finns vilket medför risk för kvalitetsbrister. Om lokalerna inte är ändamålsenliga är det ändå inte säkert att en högre personaltäthet underlättar arbetet med barnen. Personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan modern utrustning är viktiga för en god, modern förskola. Därför skall kvaliteten på förskolan säkras. Vi vill verka för att verksamheter för barn och ungdomarna är mer relevant när det gäller gruppstorlek, kvalificerad personal och ekonomiska resurser. Barnen är ju vår framtid och morgondagens samhälle.

 Det bör finnas en valfrihet när det gäller barnomsorgen. De föräldrar som önskar stanna hemma med sina barn ska få ett generöst vårdnadsbidrag för detta. Varje barn skall ha en barnomsorgspeng knuten till sig som föräldrarna får använda på det sätt som de finner lämpligast.

 

  • Förskolans personal ska vara behörig. Vid brist på behörig av personal skall satsning ske på vidareutbildning och kompetensutveckling av de obehöriga anställda.

 

  • Förskolans småbarnsgrupper (1-5 år) får max ha 10 barn per en vuxen. Förskoleklasserna (6 åringar) får max ha 25 barn per 2 vuxna.

 

  • Den statliga förskolepengen bör öronmärkas så att den enbart går till förskoleverksamheten och inget annat.

 

  • I syfte att främja barnens språkliga och sociokulturella utveckling skall barnens modersmål stimuleras parallellt med svenska språket, helst av tvåspråkig behörig personal.

 

  • Vi vill införa ett generöst vårdnadsbidrag för de föräldrar som väljer att ta hand om sina egna barn.

  

Skolan

 Skolan är en av de viktigaste grundpelarna i ett demokratiskt och väl utvecklat samhälle. En skola med en likvärdig utbildning för alla kräver såväl likvärdiga förutsättningar som ekonomiska resurser. Detta kan enbart garanteras om staten är huvudman för skolväsendet.

 Vissa grund- och gymnasieskolor har tillrättavisats av skolverket för bristfällig stödundervisning för elever med skärskilda behov och för bristande studiehandledning. Särskild stöd skall enligt skollagen ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Det behövs t ex när eleven inte riktigt behärskar svenska språket och därför har svårt att få tillräckliga ämneskunskaper. Idag får modersmålsundervisningen en klumpsumma för hela verksamheten vilket inte motsvarar elevernas rättmätiga behov eftersom antalet elever ökat flera år i rad. Det ekonomiska stödet ska stå i proportion till antalet elever och deras behov.

Skolverkets nya utvärderingsstudie visar tydligt att elever som deltar i modersmålsundervisningen når bättre studieresultat än genomsnittet, oavsett familjebakgrund, kön, eller migrationsbakgrund. Lärarutbildningsutredningen föreslår att fler modersmålslärare ska utbildas, vilket Södertäljepartiet instämmer.

Det är mestadels den här typen av elever, med behov av stödundervisning, riskerar att bli utslagna och hamna på olika vårds anstalter. Det leder till lidande hos ungdomarna själva och deras familjer samt till stora kostnader för samhället.

 Många skolelever har stora svårigheter i skolan och lämnar grundskolan utan att bli godkända i kärnämnen som till exempel matematik, svenska och engelska. Många gymnasieelever har inte möjlighet att komma in på den högre utbildning som de själva vill på grund av bristande kunskaper och allt för låga skolbetyg.

 Andra problem är att klasserna i skolan ofta är för stora och att elevantalet ökar och lärartätheten minskar. Det finns inga riktlinjer om lärartäthet (d.v.s. antalet elever per lärare) eller för när man måste sätta in fler resurser. Många föräldrar, elever och lärare känner sig ofta maktlösa och förbigångna när det gäller myndigheters beslut som rör skolan.

 Lärarnas och övriga skolpersonalens kompetensutveckling är ofta bristfällig. Statligt bidrag för skolverksamhet ska enbart användas till just skolverksamhet.

Elevdemokrati och föräldramedverkan är en viktig del i skolarbetet. Det ger föräldrarna ökade möjligheter till insyn och ett aktivt deltagande i skolutvecklingsarbetet och det främjar undervisningskvalitén. Samarbetet mellan hemmet och skolan skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet inom skolan. 

Enligt ny forskning är det i hög grad skolans rektor som avgör om grundskoleeleverna lyckas eller inte. Rektorn är med och bestämmer hur undervisningen ska gå till vilket är avgörande för att skolan ska lyckas. Därför är det viktigt att rektorn har en skolledarutbildning anpassad till dagens behov inom skolvärlden (med dess sociala och kulturella behov). De rektorer som saknar en sådan utbildning bör få relevant kompetensutveckling.      

 Det svenska samhället är stark influerat av kristendomen när det gäller värden, lagstiftning, norm- och rättsystem, kultur och traditioner. Därför är det väsentligt att alla barn får gedigen kunskap om kristendomen och även kunskap om andra världsreligioner, med sig från grundskolan. Vi tror att religionen utformar och socialiserar människan. Det resulterar i sin tur i att man ger mycket välgörenhet, engagerar sig i andra människor och vill göra ett got arbete. Vi tror at den normupplösning, oro, bråk och mobbning som finns i dagens skola skulle minska om de kristna värdena fick mer plats i förskolan/skolan.

  

Vi föreslår följande förbättringsåtgärder:

 

  • Vi vill inte fortsätta den trend av nedläggningar av skolor i utsatta områden som kommunen inlett. Vi vill riva upp beslutet om nedläggning av Bårstaskolan. Bårstaskolan var en väl fungerade skola och nedläggningen sker mot föräldrarnas vilja. Den tilltänkta förskoleverksamheten måste lösas på ett sätt som är i enlighet med föräldrarnas önskemål och barnens behov. Vi vill se över grundskolverksamheten så att vi eventuellt kan återgå till mindre kvartersskolor som grunden till en framgångsundervisning kombinerat med ett effektivt skola-förälder samarbete.

 

  • Ordning och reda i skolan och mer auktoritet åt skolan och lärarna. Vi vill ha en skollag som ger skolledningen och lärare rätt att itu med sådana som hotar, trakasserar och förstör.

 

  • Varje skola skall ha en skol- och föräldrastyrelse där representanter för skolledningen, föräldrar, elever och lärare ingår. Skolledningen ansvarar för att, i samverkan med representanter för lärare och elevernas vårdnadshavare, utarbeta stadgar för denna skol- och föräldrastyrelse. Dessa stadgar redogör för sammansättningen av styrelsen, syftet, ansvarsfördelning, dess arbetsområden samt ledamöternas röst- yttrande- och beslutanderätt.

 

  • Varje skolas årliga verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning skall, vid slutet av vårterminen, presenteras och utvärderas vid ett föräldramöte för hela skolan.

 

  • Med tanke på de problemen (brist på särskilt stöd mm) många skolor i Södertälje har haft, vill vi att skolverket kontinuerlig inspekterar alla skolor i Södertälje. Kommunen måste därefter göra uppföljningar, eller inrätta en egen kommunal skolinspektion, för att se till att skolverkets krav och rekommendationer genomförs på respektive skola.

 

  • I syfte att hävda elevernas (förskola, grundskola, gymnasium) rättigheter skall ett Elev- och föräldraombud (förslagsvis kallat ett ”EF-ombud”) inrättas. Denne kan med fördel arbeta på medborgarcentret. 

 

  • Vi vill att grundskolan förstatligas. Vi föreslår en statlig skolpeng som knyts till eleven. Denna skolpeng ska öronmärkas och enbart gå till den skolverksamhet som eleven går i. Vi vill att staten tar ett större finansiellt ansvar för skolan och därmed gör skolan mer likvärdig för alla oavsett rik eller fattig kommun.

 

  • I varje skola ska finnas ett eget bibliotek med litteratur- och läseböcker som passar elevernas ålder och behov i alla stadier. Varje år behövs en uppdatering av skolornas biblioteksböcker i samarbete och samordning av kommunens stadsbibliotek.

 

  • Elevgruppernas storlek och lärartäthet fastställs i samverkan med föräldrastyrelsen i respektive skola (utifrån skolans budget)

 

  • Varje skola skall ha tillgång till bl.a. kurator, skolpsykolog, skolläkare och skolsköterska. Varje skola skall ha en handlingsplan för hur det elevvårdande arbetet skall bedrivas.

 

  • All personal i grundskolan ska vara behörig. Vid brist på behörig personal skall kommunen satsa på vidareutbildning och kompetensutveckling av den obehöriga personalen.

 

  • Stödinsatser för behövande, både svenska elever och elever med utländsk bakgrund, ska prioriteras i studiehandledningen. Det är också viktigt att de som behöver får tillgång till specialpedagoger. Studiehandledning behövs t ex när eleven inte riktigt behärskar svenska språket och därför har svårt att få tillräckliga ämneskunskaper. Föräldrar, elev och lärare brukar ta upp detta problem under utvecklingssamtalet.

 

  • Organiserad läxhjälp efter skoltid skall vara obligatorisk i varje grundskola

 

  • Skolpengen för modersmålsundervisningen öronmärks så att den enbart går till studiehandledning och modersmålsundervisningens verksamhet.

 

  • Modersmålsundervisningen skall ligga under skoltid och schemaläggas tillsammans med övriga skolämnen.

 

  • I grundskolor (1-9-skolor) med stor del elever med invandrarbakgrund bör skolan ordna så att det finns möjlighet till en föreningslokal på skolans område för föräldrar och mor- och farföräldrar. En sådan lokal fanns i Ronnaskolan. ( i mitten på 00-talet) och dessa vuxnas närvaro hade en påtagligt lugnande effekt på eleverna i skolan. De ryckte ofta in som rastvakter m.m. Vi vill verka för liknande lösningar vid alla skolor där det är relevant. Vi tror på fler vuxna i skolmiljön.  

 

  • Samverka med lärarhögskolan och andra relevanta institutioner för att starta en modersmålslärare linje. Fokus bör ligga på de språk där hemspråksundervisningen idag är bristfällig som t.ex. syriska.

 

  • Skapa förutsättningar i form av korta yrkesutbildningar i praktiska yrken, utan krav på teoretiska ämnen, i samarbete med entreprenörer i regionen. Detta är för ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknader.

 

  • De ungdomar som genomgått en praktisk gymnasieutbildning (till exempel elektriker) där det krävs en lärlingsanställning (på ca 1 år) för att få certifikat, ska kunna få denna anställning helt betald med ett hundraprocentigt lönebidrag. Detta är bättre än att vara arbetslös eller att få socialbidrag.

 

  • Grundskoleklasser med elever med utländsk bakgrund ska ha en fadderklass som har många infödda svenska elever som kan ha gemensamma temadagar eller gemensamma skolaktiviteter av annan form (via bussning) i syfte att stärka ”invandrarelevernas” språkliga kunskaper och främja integrationen.

 

  • En gemensam arbetsverkstad för grundskolans elever skall inrättas där praktiska ämnen som slöjd, hemkunskap o dyl. kan genomföras. Genom schemaläggning kan man få en relevant blandning av infödda svenska elever och elever med invandrarbakgrund i syfte att främja svenska kunskaper och integrationen.

 

  • Vi vill att skolan och Kyrkan/Kristna Rådet tillsammans arbetar fram ett utbildningsplan för schemalagd undervisning av eleverna i etik- moralfrågor.

 ·         Vi vill åter införa de skolavslutningarna i kyrkan inför jul- och sommarlov.

  

Äldreomsorgen

 En väl fungerande äldreomsorg är mycket viktigt. Ett samhälles syn på människovärdet blir alltid tydligast i relation till de svagaste grupperna. Därför vill vi bevaka äldreomsorgen så att den genomförs på ett värdigt sätt. Bland de äldre är det särskilt invandrare som kommer i kläm eftersom språkliga och kulturella barriärer riskerar att skapa isolering och frustration.

  

Vi föreslår följande:

 

  • Tillgången och kvalitén på äldreboende och seniorboende bör förbättras och kompletteras så att det kan tillgodose kommuninvånarnas boendebehov vad gäller trygghet och livskvalité. Särskilda avdelningar av äldre- och seniorboende för kommunens minoritetsgrupper, (t.ex. assyriska, kaldeiska och syrianska/arameiska gruppen) ska inrättas där det behovet finns.

 

  • Alla anställda inom äldreomsorgen ska ha behörig utbildning. Vid brist på behörighet skall man satsa på vidareutbildning och kompetensutveckling av de obehöriga anställda.

 

  • De äldre skall få bestämma om sin äldreomsorg

 

  • Vi vill införa tydliga och generösa regler för biståndsbedömning.

 

  • Vi vill se en ökning av tillgängligheten av olika boendeformer

  

Vården

 Vårdens främsta syfte är individers hälsa. En god vård bygger på en robust syn på människans värde.

Trots införande av vårdgaranti har vårdköerna blivit långa vilket leder till långa väntetider.

 Kommuner och landsting har många olika metoder för att upptäcka och motverka psykisk ohälsa hos barn, men enligt en kartläggning från 2008 gjord av socialstyrelsens UPP-center ((Nationellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) saknas det tillräcklig samsyn och samverkan.

 Metoderna för att upptäcka och behandla barn med psykisk ohälsa är dåligt utvärderade. Följden blir att många barn som är oroliga, ledsna eller har normbrytande beteende inte upptäcks. Slutsatserna bygger på 2000 enkätsvar från bland annat skolor, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar år 2008.

 

  • Vid permissioner av gravt psykiskt sjuka människor bör de ha en personlig assistent/vakt i syfte att främja deras säkerhet och medborgarnas trygghet.

 ·         Sjukhuset i Södertälje har sedan länge varit nedläggningshotat. För att säkra kommuninvånarnas vårdbehov vill vi att sjukhuset är kvar.  Vi vill att kommunen aktivt tar ansvar för sjukhusets fortlevnad och positiva utveckling.

  

Barn och ungdom

Vårt bestämda intryck är att barn- och ungdomsvåldet har ökat i kommunen. Många medborgare känner sig otrygga och de avstår från att åka buss eller undviker att gå ut i onödan. Vi tror att detta delvis hänger ihop med felsatsningar i förskola/skola och de bristfälliga och begränsade möjligheterna till en vettig fritidsverksamhet såväl på dagtid som på kvällstid. Därför är det viktigt att erbjuda dessa barn och ungdomarna ett gott alternativ för hur de kan tillbringa sin fritid.

 För människor som kommer från utomeuropeiska och odemokratiska länderna är polisen tyvärr förknippad med orättvisa straff och uppfattas som korrupt. I västvärlden däremot ses polisen mer som den instans som hjälper i nöd, håller ordningen och ger människorna trygghet. Det är viktigt att polisen satsar på goda relationer med ungdomar. Vi föreslår att fler dialogpoliser sätts in i de mest problemtyngda områdena. Vi föreslår också att polisrekryter med relevant invandrarbakgrund anställs i Södertälje. Det är viktigt att polisen får fortbildning om de kulturella och sociala problem som präglar de mest problemtyngda områdena i Södertälje. Nolltolerans mot brott och våld är utgångspunkten för detta.

Det bör finnas flera ungdomsgårdar/fritidsgårdar som är öppna både dagtid, kvällstid och vissa nätter. Här ska inte bara bedrivas fritidsaktiviteter utan också ett kurativt arbete som främjar barns och ungdomarnas förtroende och trygghet. Dessa gårdar ska ha nära samarbete med exempelvis kvarterspolisen, nattvandrare, föräldraföreningar, idrottsföreningar m.m. Det är avgörande att barn och ungdomarna får en känsla av att det finns någon som bryr sig om dem.

 Vi föreslår följande:

 

  • Skolans lokaler ska vid behov, efter undervisningens slut, användas till elevernas fritidsaktiviteter i form av ungdomsgård och för organiserad läxhjälp mm.

 

  • I varje stadsdel ska finnas en ungdomsgård/fritidsgård som är öppen dagtid, kvällstid och vissa nätter. Här ska bedrivas relevanta fritidsaktiviteter och även professionellt kurativt arbete som främjar barn och ungdomarnas förtroende och sociala trygghet.

 

  • Föreningar eller olika samfund, föräldrar, vuxna och ungdomar som vill nattvandra för att hjälpa ungdomarna bör stimuleras ekonomiskt och uppmuntras till intimt samarbete med personalen i ungdoms-/fritidsgårdarna.

 

  • Uppmuntra och stödja privat barn- och ungdomsverksamhet och olika typ av skolverksamhet som är baserad på kristen människosyn.

 

  • För att främja samhällsanpassning av långvarig arbetslösa ungdomarna under 25 bör dessa anställas i en anställningsform som innebär statligt lönebidrag. Det är bättre än att ungdomarna lever på statligt bidrag och hamnar utanför systemet, vilket i längden kostar mer både ekonomisk och socialt för samhället.

 

  • Inrätta ett kommunalt ”trygghetsteam” bestående av polis, socialmyndighet, skolan, lokala föreningar och samfund samt expertpersonal, vilka ska jobba tillsammans i syfte att förebygga barn- och ungdomsbrottslighet och utanförskap. Gruppen bör arbeta utifrån en fastställd handlingsplan.

·        

 Familj          

 Ett sunt samhällsliv bygger på fungerande familjer. Familjen är samhällets grund. Därför ska politiken syfta till att stödja familjens väl. Vi tror att ungdomsvåld, psykiska problem och ensamhet ofta beror på trasiga familjer. Vi vill förebygga denna typ av problem genom att stödja familjen.

 Vi anser att familjen själv bör få bestämma om sin barnomsorg. Stat och kommun har inte rätt att ideologiskt pressa familjer där en av föräldrarna vill ta hand om de egna barnen. Vi är varma förespråkare av ett generöst vårdnadsbidrag.

 Därför föreslår vi följande:

  • Ett generöst vårdnadsbidrag till de föräldrar som vill ta hand om sina egna barn.

 

  • I syfte att främja familjens sammanhållning och trygghet ska alla familjer erbjudas gratis familjerådgivning inom kommunen.

  

Social omsorg

 Social omsorg handlar kortfattat om att hjälpa människor med olika funktionshinder och särskilda behov att hantera sin vardag.

 Goda ekonomiska förutsättningar är nödvändiga för att en kommun ska kunna tillgodose kommuninvånarnas sociala omsorg i synnerhet när det gäller socialbidraget Social bidraget är ett villkorat bidrag som alla som vistas i kommunen har rätt att söka. En socialsekreterare brukar göra en utredning av den bidragssökandes ekonomi. Om det framkommer att det inte finns något annat sätt för den bidragssökanden att klara sin försörjning kan han ha rätt till socialbidrag. En kommun med många bidragstagare kan knappast klara sina åtaganden inom t ex skola, barn- och äldreomsorg mm.

 Därför föreslår vi följande:

 

  • Socialbidraget bör förvaltas av staten centralt. Ekonomiska skillnader mellan kommuner ska inte avgöra nivån eller kvalitén på den sociala omsorgen i kommunen.

 

  • Vi vill införa tydliga och generösa regler för biståndsbedömning av människor med olika funktionshinder och särskilda behov att hantera sin vardag.

 

Företagande

 Inom människovärdestanken finns även rätten till meningsfull sysselsättning samt friheten att få starta sin egen näring. Därför vill vi främja företagande och underlätta för de kommuninvånare som vill starta företag. Idag möter vi mycket frustration hos företagare när det gäller långa väntetider och orättvisor vad gäller handläggning av ärenden som rör utskänkningstillstånd, anskaffning av byggmark, bygglov och liknande. Många restaurangägare, frisörer och många kommuninvånare känner sig orättvist behandlade av byråkrater i olika kommun myndigheter.

 Många människor har mycket svårt att få tag på t ex de offentliga handlingar eller annan hjälp de behöver. Detta är en process som både kostar kommunen pengar och leder till ett onödig byråkratisk krångel och stagnation av kommunens utveckling. En beställning av en offentlig handling kan ta upp till flera veckor i stället för ett par dagar. Detta är oacceptabelt och enligt lag helt felaktigt.

 Vi föreslår följande:

 

  • Kommunen bör aktivt verka för att skapa goda förutsättningar för nystartade företag till exempel när det gäller säkerhet på lån. Goda företagsidéer och uppfinningar ska uppmuntras på olika sätt. Kommunen bör vara behjälplig när det gäller byggmark, lokaler m.m. Vi vill se en kommun som underlättar för företagande.

 

  • Skaffa flera sommarjobb, praktik- och lärlingsplatser åt skolungdomarna i kommunen

 

  • Gör en översyn av kommunens regler i syfte att avskaffa de byråkratiska och administrativa svårigheter som ökar företagarnas administrativa kostnader.

 

  • I syfte att få ett konkurrenskraftigt näringsliv och stimulera handeln i kommunen vill vi ha en attraktiv stadskärna. Vi vill se nya mötesplatser och aktivitetsmöjligheter till exempel ett kulturhus.

 

  • För handelns skull tror vi att det är viktigt med goda parkeringsmöjligheter i centrala Södertälje. Vi föreslår lägre avgifter och även möjlighet till tidsbegränsad gratisparkering i centrala Södertälje.

 

  • Om det inte föreligger någon misstanke om brott eller annan oegentlighet ska myndigheternas rutinmässiga kontroller av företag vara konventionella och lika för alla.

 

  • Systemet för beställning av offentliga handlingar måste förenklas och förbättras.

  

Integration

 Enligt en rapport som Rädda Barnen presenterade 18 november 2008 förklaras fenomenet med apatiska flyktingbarn av hemska upplevelser av våld, hot och grova övergrepp före ankomsten till Sverige. Studien omfattade 33 barn och ungdomar som remitterades till vård 2001 till 2005. En majoritet av dem hade utsatts för störningar och belastning. Barnen hade bevittnat våldtäkter av nära anhöriga eller hade själva våldtagits. Detta fenomen gäller fortfarande.

 En human flyktingpolitik och sund integrationsprocess grundar sig bl.a. på tydliga krav som man kan leva upp till, tillgången på boende- och jobbmöjligheter samt en välkommande attityd.

 Jämlikhet kan inte begränsas till en definition som enbart har med män och kvinnor att göra. Jämlikhet inkluderar alla människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till bland annat samhällsinflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, och utveckling i arbetet m.m. oavsett bakgrund eller grupptillhörighet. Därför ska kommunen eftersträva mer jämlik och rättvis rekryteringspolicy. Den bör någorlunda återspegla kommunens befolkningssammansättning också vad gäller tillsättningen av tjänstemän, skolledare och chefer inom kommunens olika verksamhets områden.

 Vi föreslår följande.

  • Kommunen ska planera in ombildning av kommunala hyresrättslägenheter till bostadsrätter och nybyggande av boendeformer som underlättar integrationen och tillgodoser kommuninvånarnas olika boendebehov.
  •  Stimulera bostadsbyggandet och företagsetablering genom att locka privata entreprenörer med byggmark och byggprocessens handläggning utan byråkratiska krångel.

 

  • Inför samhällsorientering och kulturorientering i form av temadagar i syfte att förstärka elevernas kunskap om olika kulturer i Södertälje vad gäller vardags- och arbetsliv. Eleverna bör få del av varandras kultur när det gäller musik, litteratur, högtider, seder och bruk mm. På så sätt ökar eleverna sina möjligheter att känna gemenskap med olika kulturer i Sverige och på så sätt få en samhörighet med både sin ursprungskultur och den svenska kulturen.

 

  • Det bör etableras ett rehabiliteringsarbete för nyanlända flyktingar som behöver omvårdnad bl.a. på grund av sina traumatiska och psykosociala problem. I syfte att förebygga integrationen måsta alla vuxna genomgå en grundlig föräldrautbildning och utbildning i svenska språket och samhällsorientering.

 

  • Gömda flyktingarna och så kallade papperslösa som inte har uppehålls- och arbetstillstånd ska få vård hjälp utan att riskera omhändertagande av polis och bli utvisade.

 

  • Nyanlända flyktingar måste få grundläggande kunskaper om det svenska samhället med fokus bl.a. på svensk historia, kultur, livsfrågor och demokratibegreppet samt goda kunskaper i svenska språket.

     
  • Etablera ett system där nyanlända flyktingfamiljer får en ”fadderfamilj”. En fadderfamilj ska vara väl insatt i den svenska kulturen och det svenska språket och, mot viss ersättning, underlätta den nyanlända familjens relation till det svenska samhället.

 

  • En kommunal anställnings- och rekryteringspolicy som strävar efter ett någorlunda proportionerligt anställningsförfarande i relation till de olika befolkningsgrupper som finns i kommunen. Det är viktigt att det finns även chefer och andra befattningar inom kommunen som kan både svenska och relaterade ”invandrarspråk” med bred, i synnerhet inom förskole- och skolverksamhet i invandrartäta områden. ”Ledarskap som utrustad med bredd människokännedom är det mesta framgångens grundnyckel.”

 

 Kultur

 Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "Det gemensamma levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna.

 Därför föreslår vi följande:

 

  • Museet på Torekällberget eller stadsbibliotekets verksamhet, i den mån är det möjligt, bör kompletteras med en utställning som kort skildrar invandringen efter 60-talet med bilder och andra lämpliga föremål så att den nya generationen svenskar och andra besökare får möjlighet att få kännedom om Södertäljes invandringshistoria.

 

  • Kulturskolan ska sträva efter att tillgodose kommuninvånarnas mångkulturella intressen vad gäller att ordna olika kulturella kurser och arrangemang av olika slag.

 

  • Vi kommer att arbeta för att Södertälje kommun, av kulturella och historiska skäl, adopterar det arameiska språket som är världens äldsta levande språk som inte har någon stat som skyddar och utvecklar det.

 

  • Vi vill gärna se ett centralt beläget ungdomshus (ungdomshus liknande fryshuset i Stockholm) i Södertälje. I syfte att stimulera integrationen och tillgodose ungdomarnas olika intressen, skall kulturhuset, fungera som en träffpunkt och mötesplats för alla kommuninvånarna. Det kan exempelvis innehålla ett Internetcafé ett café, konferens- och utställningssalar som även kan användas för olika kulturarrangemang såsom dans, musik, teater, föreläsningar m.m. Där ska också finnas möjlighet till olika aktiviteter för ungdomar (musikrum, målning, skateboard m.m.)

 ·         Vi vill inrätta en Ekumenisk Centra för bibel och teologi studier i syfte att förstärka förförståelsen, respekten, solidariteten och samarbetet mellan olika samfund, därmed också underlätta integrationen i Södertälje.